lördag 22 november 2008

Jaktlycka

Jag har en längre tid kikat efter en handbagageväska som är en nätt liten historia där jag kan få med mig ett litet ombyte eller två och datorn. Idag lokaliserade och inhandlade jag det perfekta exemplaret! Den har till och med ett särskilt fack för datorn. Och - inte minst - den matchar min handväska!



Sedan åkte jag till Kreuzberg, åt tapas och mumsade i mig en frozen strawberry tequila.

Livet kan vara sämre.

torsdag 20 november 2008

Vad är grejen med att bygga hus som inte håller utomhuset ute?

Lägenheter i Berlin är generellt sett kalla på vintern. Det beror dels på att de är uråldriga, allihopa, dels på att... Tja. Förr, när alla eldade med kol inne i lägenheterna och man fick springa med hinkar med brunkol upp och ner för trapporna var det för att det var jobbigt, äckligt och dyrt. Numer är det för att det är dyrt.

När jag var liten fick jag lära mig att energispara genom att släcka lamporna i alla rum där jag inte var. Här energisparar man genom att stänga dörrarna mellan alla rummen, så behöver man bara värma upp de man är i. Och så tjocka tröjor och tjocka innesockar. Att dra till med ett par rejäla gummilister i de dragiga fönstren har iaf inte min hyresvärd tänkt på.

Det här med att frysa inomhus är en speciell sak med utomlandsvistelser. På gymnasiet brukade min italienskalärare, i en av sina inspirerade berättarstunder, berätta om hur det var med vintrar och uppvärmning i Italien. Det gick fort, det var nämligen inte mycket med det alls. Men han fick alltid konstiga blickar när han klagade, och kommentaren "Men du är ju svensk. Du är väl van?" förekom ofta. Jag hade lite svårt att tro att det kunde vara så illa - vem vill bygga hus som inte tål kyla, och hur kallt kunde det bli i Italien egentligen?

Nu vet jag bättre.

Jag har aldrig egentligen frusit inomhus i Sverige. Utom möjligen den gången när jag var ensam hemma och värmepannan gick sönder. Eller på jobbet. Men det är Akademiska hus som ansvarar för det, så det är ett kapitel för sig, inte representativt för Sverige.

Däremot här och i Australien. Jag har aldrig frusit så mycket som i Australien. De tror nämligen att de bor i ett varmt land, men ack vad de bedrar sig! I Melbourne på vintern kan det bli snö om man inte passar sig. Och ruggigt och eländigt blir det med. Därför tar de vissa mått och steg för att hålla kylan borta: För det första har de doorsnakes. Det är långa korvar fyllda med ris eller gryn som man lägger mot det lilla mellanrummet mellan golvet och dörren. Ni vet, det där utrymmet som i svenska hus fylls ut av en så kallad tröskel..? För det andra punktvärmer de när det behövs. Receptet är: håll rummet ouppvärmt, men när du behöver vara där så ställer du in ett oljeelement och drar upp det på 40 °C. Låt det dundra ut värme i ett par timmar, lev sedan på eftervärmen tills det är outhärdligt kallt igen. Visst låter det effektivare än att ha termostaten på 17 °C konstant..? Vattenflaskor i sängen var räddningen.

Här är det inte mycket bättre. Det är dyyyrt att värma upp, och eftersom inget är tätt nånstans (tillomed i det nybyggda biblioteket där jag brukar sitta och jobba drar det så att det fläktar), så är det förstås svårt att hålla uppe temperaturen på något bra sätt. På senaste tiden har jag noterat att påfallande många tyskar har inomhusscarf. Jag har lagt märke till det tidigare men inte reflekterat över det. Men det är helt enkelt så att man behöver ha nåt om halsen för att inte frysa sönder och samman.

Hur det är i Japan skriver Johanna om. Det är mest synd om henne, men hon har iaf en kotatsu.

Vad jag inte förstår är varför man får för sig att det inte är kallt på ställen som uppenbart är kalla??? Vad hände med "nöden är uppfinningarnas moder"? Har de inte upplevt nöd här (okej, i Japan kanske, för de uppfann kotatsun, men här har de bara uppfunnit brunkol och Glühwein...)? Är det vi skandinaver som är såna klenisar att vi i vår nöd var tvungna att uppfinna välbyggda hus?

Va?

torsdag 13 november 2008

IKEA

När jag flyttade hit läste jag i Berlinversionen av Lonely Planet Guide att hemma hos Berlinarna är det mesta från IKEA. Och eftersom det finns inte mindre än tre IKEA i Berlin som alltid är sprängfyllda med folk har jag inte nån direkt anledning att tvivla på påståendet. Men det är lite lustigt att IKEA allt som oftast kommer upp i samtal här. Folk frågar om jag har mycket IKEA-möbler hemma (det har jag, men inte allt) och om jag åker till IKEA och äter deras frukost. Varför jag nu skulle göra det - de tyska frukostarna i lilla cafét precis här intill är fantastiska. Men i helgen ska jag ändå dit och köpa servetter, glödlampor, värmeljus och - förhoppningsvis - julmust!