söndag 22 februari 2009

SLUT, THE END, FIN, SCHLUß

Detta är mitt sista inlägg på den här bloggen. Jag är inte längre berlinbo. Det känns på sätt och vis lite hemskt. När jag gick omkring i mitt fina område sista dagen fick jag nästan tårar i ögonen. Men nu ska jag bo i en praktiskt 70-talsfunkislägenhet i Lund istället, med min man som blir min sambo-make. Det blir fint det också! Och Berlin ligger kvar.

Till skillnad från Marlene Dietrich kan jag inte påstå att jag har en resväska kvar i Berlin, för jag tror verkligen att jag fick med mig allt. Däremot så har staden kvar en bit av mitt hjärta, och det var väl antagligen det som die Dietrich sjöng om, egentligen...

Tur att Berlin ligger kvar. Det är lätt att åka ner och hälsa på den!

3 kommentarer:

Maia sa...

Välkommen hem, och ett litet snyft.
/Maia

Susanna sa...

Tack! *sniff*

Dr Erik sa...

Oj vad tiden går fort! Det var ju nästan nyss du flyttade dit!
Själv har jag bara dryga året kvar här. Tiden flyger fram!