Det är mycket som ska ordnas när man emigrerar.
"Emigrerar?" frågar du, "Du skulle väl bara vara borta två år?"
Ja. Men om man bor utomlands längre än ett år, då emigrerar man. Och då blir det pyssel, ska jag säga. Det är många som måste vidtalas: Skatteverket, Försäkringskassan, A-kassan, facket. Och säkert nån mer som jag har glömt. Det tog mig en halv dag att klura ut vilka jag var tvungen att ringa, och i vilken ordning. Tex är det en bra idé att ringa facket innan man ringer Försäkringskassan.
Just nu handlar det hela mest om de där två koffert.. förlåt, resväskorna, som står nere i hallen och väntar på mig. Det är ett par år sen som jag släpade 30 kilo packning på ett plan sist, men det ska väl gå den här gången också, antar jag.
Det känns lite spännande. Inte resfeber direkt, men att flytta. Att flytta på riktigt. När jag flyttade till Lund skulle jag ju först bara vara där en termin, och sen var det ju bara en termin till... Nu är det två år. Och det kommer att gå lika fort som de där två terminerna, misstänker jag.
Men nu kom jag på en sista sak som jag har glömt att packa. Måste fixa, jag får skriva mer imorgon!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
En lite smårolig upptäckt som jag gjorde när jag flyttade var att man inte behöver säga till någon alls. Alla myndigheter har sååååå bra koll på en att man bara flyttar så kommer det brev hem till en så småningom (till den nya adressen) där det står "Vi har märkt att du har flyttat utomlands, så vi har sparkat ut dig från försäkringskassan" osv osv. Faktiskt ganska praktiskt.
Skicka en kommentar