tisdag 18 september 2007

Ich bin kein Berliner

Knappt har jag startat den här bloggen och gett den ett lite putslustigt namn (tycker jag själv), så hittar jag en bok med samma namn. Av en författare jag faktiskt har läst, Wladimir Kaminer. Så jag fick köpa den. Jag misstänker att det är nyttigt för mig. För min tyska. Jag får ta och ransonera vilka språk jag läser på - mindre svenska och engelska, mer tyska. Jag behöver jobba på mitt ordförråd, i synnerhet när det gäller sånt som vardagssaker. Vad heter skruvmejsel? Vad heter golvmopp?

Mina ordböcker ligger i en låda nånstans i sommarstugan, men jag har med mig en grammatika...

2 kommentarer:

Maia sa...

Kan du inte lägga ut dina nya ord på bloggen ibland? På något sätt bildar de ju ett semantiskt kluster över ens liv precis så som du beskriver. TANKE: Om man var talspråksforskare och spelade in sig själv (med automatisk transkribering – som fungerade utan fel... in my dreams) så skulle man kunna följa sitt eget liv i semantiska kluser över lågfrekventa ord i oväntat högfrekvent användning dag för dag. Jag överanvände t.ex. det danska ordet för flottör och memorerade även den fina beskrivningen som står i ordboken.

Nu väntar vi på de första bilderna :-).

/Maia

PS. När man sätter en punkt efter en SMILIS är det en vårta på hakan då?

Susanna sa...

Bra idé! Det ska jag göra. Igår lärde jag mig "Hausmeister", för jag letade efter honom i fel lägenhet, så jag fick förklara vem jag menade. Ibland blir det småpinsamt.