Karneval!

I de katolska delstaterna i Tyskland är det karnevalstid just nu. Berlin är katolskt. Brandenburg, där Berlin ligger som en annan ö är protestantiskt. Det gör att jag ibland har vissa helgdagar där jag jobbar (Potsdam ligger i Brandenburg) och andra där jag bor. Det är en aning förvirrande. Men nu är det iaf karneval där jag bor.

Karnevalstraditionen här har inte riktigt lika mycket paljetter och hud som den i Rio (det är för kallt) och inte heller lika många stiliga fågelliknande masker som ser lite farliga ut kombinerade med långa kåpor eller vackra klänningar, som åtminstone min drömbild av Venedig är, men det är högljutt, glatt och ölen flödar inför fastan med dess krav på någon typ av avståndstagande från excesser.

Jämfört med andra katolska platser, Bayern och Köln tex, är Berlins karneval lite stojig och verkar mest vara för barn, iaf det jag såg när jag var ute i det hela igår. Tyvärr glömde jag kameran hemma, så jag kunde inte dokumentera alla de jättefint utklädda ungarna, men jag kan säga så mycket som att vi åkte tunnelbana ihop med Darth Vader, det ni!!! Men man kan se bilder från tidigare år här.Från min kompis i Köln utsattes jag inför karnevalen för en massiv propaganda. Tydligen innebär karnevalen alla sorters undantagstillstånd, inklusive att man får lov att ge en alldeles särskild sorts kyss, det man gör är att "bützen" (jag misstänker att det är en "puss" helt enkelt) till vem som helst, oavsett om man är singel eller ej. Utan repressalier förstås. Och ju sötare/snyggare/mer attraktiv i största allmänhet, desto fler "Bützen" får du. Och så är alla utklädda. Folk engagerar sig i karnevalsföreningar och jobbar hela året på fantastiska dräkter, och det verkar som om man inom sin grupp ofta har nån sorts tema. I just Köln verkar karnevalen vara oerhört central i samhället - det så snart man hämtat sig efter påsken är det så smått dags att börja planera för nästa karneval!

Vi (kollegan N är på besök en månad) bestämde oss för att vi ville skona våra öron, så vi lämnade Ku'damm, där paraden går, och gick istället till Literaturhaus och åt frukost med kollegan E. Mums - det är något särskilt med att äta frukost i de kvarter som en gång utgjorde det finaste fina i väst. Överdådet är liksom... överdådigt.